Tyvärr blev det inte att jag kunde rida igenom programmet idag, i stället fokuserade jag extra mycket på lösgjordheten och att få honom att jobbs själv på rätt sätt. Om jag sätter för mycket tryck i honom och han tycker det är jobbigt så blir det lätt att han släpper stödet lite i bettet, släpper baken och tar små snabba steg i ställer för att vila på steget. Och mot slutet var det just detta jag började känna av, så jag längde tyglarna rätt mycket, drev honom framåt samtidigt som jag samlade ihop med sätet och så red jag övergångar hela tiden. Då blev han visserligen väldigt låg i formen men han han tog bra stöd i bettet och började jobba själv på rätt sätt och fick därmed med sig baken också.