Igår på hippologilektionen kollade vi på en film av The national encyclopedia, filmen var en hyllning till hästen och visade hästar från olika delar av världen. En stor del av filmen handlade om de mongoliska hästarna och mongolernas traditioner och seder kring hästarna. Bland annat fick man se hur det gick till under ett av deras största lopp som rids av ryttare under 12 år (flera ryttare var runt fem år), de red i full galopp i flera mil och man fick under loppet se hästhantering som inte är av den världen vi lever i. Eller?? Det var barn som drog så mycket i ena tygeln så att bettet nästan åkte igenom munnen och hästarna gapade stort, som piskor hade de platta lädersnoddar som de viftade med (de slog inte hästarna utan bara viftade vid sidorna). Efter loppet var det en häst som dog, förmodligen av ansträngning.

Vi här i väst pekar finger och tycker detta är fruktansvärt hemskt. Men är det verkligen så illa, och framför allt, är vi bättre själva? Jag kan med säkerhet säga nej, vi är inte ett dugg bättre trots att vi har massvis med forskning om hästens välmående som vi utan problem kan ta del av. Enda skillnaden är att vi gör det lite mer civiliserat och döljer det mer. Det är bara att åka ut på en helt vanlig tävling så kan du rada upp hur mycket djurplågeri som helst. Både barn och vuxna som med skarpa bett sliter sina hästar i munnen, sporrar dom i sidorna och slår dom med spöet. Anledningen till att detta inte syns så tydligt och framstår som lika hemskt är för att vi har hittat på en massa utrustning för att dölja det. Hästarna kan inte gapa och visa att det gör ont i munnen för vi har dragit ihop käkarna med remmar. Dessutom har vi modern utrustning som ska vara anpassad för hästarna som gör att det inte ser lika makabert ut när vi viftar runt med våra spön, för det är ju ändå ett spö och inte en pinne med en lång lädersnodd... Och hästen som dog, det är klart att det är hemskt. Men innan vi pekar finger åt dem borde vi tänka på vad vi själva gör och vad som händer med våra hästar. Hur många galopphästar är det inte som bryter benen, dör av brustna artärer osv. Men som sagt, vi sköter detta på ett mer civiliserat sätt. I stället för att plocka upp hästen med en grävskopa och sedan brutalt kasta liket i en lastbilsvagn så döljer vi det på bästa sätt.

Men mår dessa hästar verkligen så dåligt som vi verkar vilja få det att framstå som? Faktiskt så tror jag inte det, jag tror till och med att dessa hästar ofta har det bättre än många av våra svenska hästar. För de mongoliska hästarna får vara hästar. De går på stora ytor i flockar med massor av andra hästar och får utlopp för sina naturliga behov och instinkter. Här hemma ser man ofta hästar som går i små leriga hagar, på säkert avstånd från andra hästar och är bildligt talat inlindade i bubbelplast från topp till tå. Mår dessa hästar verkligen bättre? Nej jag tror inte det.

Vad tror ni, nu vill jag höra era åsikter.  

• Verkar hästen fysiskt färdig för uppgiften?
• Hur bedömer du att hästens mentala status är?
• Verkar ryttaren mogen för sin uppgift?
• Är hästen i gott hull och väl musklad?

Jag pratade med de som suttit på hoppningen och det var samma sak där. Ekipage som kansle inte borde vara där, osäkra hästar med ännu osäkrare ryttare. För det är ju trots allt ryttare som ska leda hästen, så om inte ryttaren klarar det den skall göra, hur ska hästen kunna göra det då?!

Maria och Dora. Bild från dressyressen.se