• Folk som inte följer högerregeln!

• Folk som skrittar på spåret (inte följer ridhusreglerna)!

• När två personer rider i bredd! Något av det mest störande jag vet, de gör att de tar upp massor med plats och alla andra måste rida stora omvägar runt dem.

• Mammor som står och skriker på sina barn vad de ska göra!

• När det inte finns någon ringmaster, det är väldigt svårt att hålla koll och veta när man får gå in på collectingring. Ibland är det olika regler på olika tävlingar.

Jag tror att för att lyckas inom ridsporten, eller vad som helst. Så måste man också misslyckas, det kan inte bara gå perfekt käpprätt mot stjärnorna hela tiden. Två steg fram, ett tillbaka. What doesn't kill you makes you stronger. Eller vad är det man brukar säga?!

Att lära sig av sina misstag tycker jag är ett felaktig påstående. Man ska lära sig av sina framgångar, försöka komma ihåg känslan och hur man gjorde när det gick bra. Däremot måste man lära sig att ta sig igenom de där förargliga misslyckandena, för de går inte att undvika. Man kommer gång på gång att stöta på problem och då tror jag det är viktigt att försöka gå vidare så fort som möjligt. Lägga det bakom sig, försöka igen och förhoppningsvis göra bättre ifrån sig nästa gång.

Vad som än händer så finns det bara en sak att göra, fortsätta kämpa för att nå sitt mål!

Jag har sett en del som rider med hästens svans flätad. Inte bara på framridningen på tävling utan till vardags också. -Förmodligen för att svansen inte ska bli smutsig-. Något som jag inte riktigt kan förstå varför man gör och hur långt man egentligen tänker när man gör det.

För hur störande är det inte för hästen att springa runt med svansen som ett hårt snöre piskandes mot benen!?

Jag vet att det råder delad mening om det där, viktigt eller inte? Vissa anser att man får tillräcklig träning genom ridningen och stallarbetet, medan andra tycker att man ska träna även utöver det för att ge bättre förutsättningar för hästen att prestera. Ganska nyligen cirkulerade en debatt om stora ryttare, att det var för stor press på ryttare att de måste vara smala. Att hästen visst klarar av att bära en lite större ryttare osv. Det är klart att det gör den, men det gör arbetet svårare för den.

Jag själv tränar ganska mycket utöver ridningen, jag tycker det borde vara en självklarhet att ryttaren ska vara minst lika vältränad som hästen. För hur kan
man begära att hästen ska gå bra och prestera när ryttaren själv är otränad och klumpig. Nu ska jag inte dra alla över en kam, men det är så -vare sig man vill eller ej- är man stor och otränad så är man inte lika smidig som en tränad ryttare. Jag menar inte att man ska vara modell-smal med långa dressyrben osv. Jag själv ser knappast ut så - när jag var lite yngre så var jag dessutom rätt mullig, och därav klumpig- men att träna regelbundet och tänka på vad man stoppar i sig gör skillnad. Inte minst för hästen!

Har man inte tid att både rida och springa så ta med hästen ut några dagar i veckan och spring, hästen får motion av det med.

Nu vill jag höra era åsikter, har jag helt fel eller håller ni med??

Har länge tänkt skriva ett inlägg angående detta ämne, men har helt enkelt bara inte gjort det. Under förra årets OS blev det ett himla liv i media angående rollkur. Patrik Kittel anklagades för att rida rollkur och i bloggvärlden skrevs det ena arga inlägget efter det andra. Men det var inte bara Kittel som blev smutskastad, många gånger läste jag om hur man även smutskastade dressyren i allmänhet, framför allt dressyren på elitnivå. Något som jag då reagerade på var hur lite kunskap folk egentligen hade, och vilka stora faktamissar många gjorde.

Först och främst är jag ytterst tveksam till att Kittel red rollkur. Det var EN bild, sen drog folk egna slutsatser. Utan att riktigt tänka efter eller ha någon riktig fakta till grund. Patrik har själv förklarat att Scandic blev rädd och Patrik då var tvungen att ta tag i honom för att få stopp på honom. Sen kom en massa anklagelser om att Kittel brukar rida sina hästar i rollkur och sen gick det vidare till att vissa fick för sig att halva dressyreliten plågade sina hästar och då red rollkur....

Visst det finns de som rider rollkur, men jag är rätt säker på att de som rider på elitnivå inte gör det. Rollkur är nämligen när man med hjälp av aggressiva hjälper tvingar hästen att gå i en extrem form bakom lodplan. Men för att få en häst att gå som hästarna på exempelvis OS krävs FÖRTROENDE. Vilket man inte får genom rollkur.

Men de som då tror att många elitryttare rider rollkur, har dom helt fel? Nej i många fall har dom inte det men dom har däremot förmodligen missuppfattat det. Det finns nämligen något som heter low-deep-round, vilket många ryttare på högre nivå utövar. Och det är något helt annan än rollkur. När man rider hästen KORREKT i low deep round ska den söka sig framåt nedåt på bettet och sträcka ut sin överlinje. Ryttaren visar hästen att den får lov att sträcka ut nacke och rygg och gå i en lägre form, men den ska fortfarande jobba genom kroppen.

Googlar man low-deep-round kan man hitta massor av bra förklaringar på vad det är. Men jag skulle inte rekommendera att man som amatörryttare försöker sig på att rida sin häst på detta sätt då det kräver mycket erfarenhet och är svårt att göra på rätt sätt.

Förstår inte denna/dessa människa/or som gör detta. Hur kan man hata något så mycket att man kan göra en sådan sak, speciellt inte mot ett oskyldigt djur.

Jag känner några som bor nära mig där folk varit och skurit deras hästar på natten, som tur är inte allvarligt men ändå! Jag hoppas verkligen polisen får tag på den som gör detta så snart som möjligt, det har pågått alldeles för länge!

• Inte tillåta så långa sporrar som är tillåtet på storhäst idag (dressyr). Okej om man har lite längre än på ponny, men så extremt långa som man ser ibland bör inte behövas. Och om det behövs bör man nog se över sin ridning...

• Införa hjälmtvång i dressyr på storhäst, oavsett klass och svårighet.

• Inte tillåta pelham, pessoa och liknande bett som är framtagna för att vara skarpa för att ryttaren ska kunna "hålla" och kontrollera hästen. Det finns redan en regel som säger att utrustningen inte får användas på ett sådant sätt att den på något sätt kan skada hästen. Att tillåta pelham och pessoa tycker jag säger emot den regeln. Det är klart att det finns de som kan rida med ett sådant bett, men på ponnyhopptävlingar tycker jag man ser alldeles för mycket slitande med skarpa bett. Jag säger bara en grej, DRESSYR...

Hittade denna på Facebook för någon dag sedan, kunde inte annat än skratta. Så klockren!

Många anser att ridsport är en väldigt materiell sport där du måste ha pengar för att kunna komma framåt. Och det ligger tyvärr en sanning i det.

Att ha djur, vilket som helst kostar. Och desto större djur, desto större blir också kostnaderna. Exempelvis hästen som är minst sagt dyr i drift. Många lägger inom detta område fokus på hur dyr hästen är att köpa, alltså försäljningspriset. Men egentligen är det inte det som är den största kostnaden, för den största kostnaden är att HA hästen. Att köpa foder, strö, utrustning, veterinär och hovslagare, stallplatts osv. Och vill du dessutom tävla tillkommer relativt stora kostnader.

Hästen då, måste man ha dyraste gångartsstjärnan man kan hitta för att komma till toppen? Jag anser inte att man måste det. Som Patrik Kittel säger, Brunte kan också gå Grand prix. Det går att få en vanlig halvtråkig kuse att plocka rosetter, men det kräver mycket från ryttaren och väldigt mycket envishet. Men framförallt viljan är viktig för både häst och ryttare.

När jag ändå är inne på detta område vill jag passa på att försöka plocka bort fördomen om att det går att köpa sig till framgång genom en tjusig häst. För det går i regel inte! Visst inom banhoppning kanske det går till viss del på ponny, så länge det inte gäller stilbedömd hoppning (vilket jag tycker är stor hiss till att dom infört på ponny SM). Men i dressyr och fälttävlan kan jag bara säga - glöm det för det går inte. En riktig stjärnhäst med supergångarter är minst sagt svårriden, många gånger mycket svårare än Brunte. Den är svår att sitta på, många gånger het och stirrig. Dessutom gör denna typen av hästs hals- och huvuplacering att den lätt "knäpper av". Det vill säga att den ger intryck av att gå fint och kröker på nacken, men vid en närmare titt är rygg och bakdel är någon helt annan stans och underhalsen blir med tiden bara större och större. Så nej, det krävs talang från både häst och ryttare för att komma till den absoluta toppen.

Vill tacka så mycket för att jag vann tävlingen om att få gästblogga på Elsas blogg! Nu när jag har chansen så ska jag ta upp ett ämne som berör oss alla; Elaka kommentarer.

Blir så sjukt trött. 

En i min närhet fick en "elak" kommentar. Så sjukt onödig. Ändå var den inslängd där. Bara för att. 

Har inte detta nått fram nu? Hur mycket har inte storbloggare skrivit om elaka kommentarer och hur tydligt har inte budskapet kommit fram att de som skickar elaka kommentarer är de som ligger långt ner själva. Det måste bara vara de som är knäppa helt enkelt som inte fattat detta ännu. 

En elak kommentar. Så sjukt onödig. Fruktansvärt onödig. Vad vinner man på att skicka iväg en sådan? Blir man större själv? För det måste ju vara den tanken dessa skitstövlar har när de publicerar sin lilla åsikt på det ofattbart öppna nätet. Men för mig är det i alla fall glasklart att den som postar detta kommit sjukt kort på sin egen lilla utveckling i livet. Jag lovar, det syns igenom, i alla fall för de som lever i 2013 och har hängt med. För när jag ser att en person skickat iväg denna, ojoj, shit så lågt den sjunker i mina ögon. Syftet att höja sig själv har gjort en U-sväng och är påväg åt HELT fel håll. Just saying. 

Så, vad har hänt efter skickandet av dessa onödiga ord. Personen har bevisat hur lågt den ligger. Mer? Jo, där finns det någon som ser kommentaren när den loggar in på sin blogg. Den blir ledsen. Så är det bara. Även de starkaste, ingen blir glad av att se det. De starka har lärt sig att tänka på att denna person är sjukt efterbliven, men det betyder inte att man kan slänga iväg en massa skit på den för det. Jo men för den ska ju tydligen vara stark. Så, där sitter det någon där ute som har blivit ledsen. Man har fått några taskiga ord slängt på ett så pass stort jobb som man gör när man har en blogg. Man skriver inlägg man tror läsarna ska gilla. Men vad får man, jo; "tack för det du, här har du lite som kan få dig att må dåligt en stund". 

Om man nu har sjunkit så lågt att man tycker det känns bra att slänga skit på andra, kanske känner att man behöver göra det. Vet du vad, bara för att du verkar må så dåligt så tycker inte jag att du ska dra ner någon annan till samma nivå som du. Res dig själv ur gropen där du mår dåligt, vilket endast är ditt ansvar och bara du som kan göra det. Sedan så kan du faktiskt må lite bra under det ända liv du har fått här på jorden. Må bra tillsammans med andra som du inte sett till att dra ner till samma dåliga självkänsla. För om man som människa skickar runt massa hat till andra människor (som man inte ens träffat och egentligen inte har en aning om vad man kritiserar) så att fler människor på jorden mår dåligt; Vad har DU gjort i denna världen? Jo, du har fått världen till en plats med lite mer hat och ledsamhet. Varsågod, sug på den karamellen du. 

Den här kommentaren som fick mig att tända till, den var ingen större grej egentligen. Men nu är jag trött på att vissa människor inte verkar ha fattat utvecklingen i samhället. Det handlar inte bara om att inte posta elaka kommentarer på internet, utan hur vi är mot våra medmänniskor på alla sätt och vis. Men på internet kan det ske så enkelt. Man kan skriva att man heter: Anonym (för då kan ju ingen kritisera tillbaks, right?), postar det elaka och sedan kan man lämna datorn och inte ens behöva tänka på det igen, även om den poppar upp hos någon annan.

Kom ihåg att man faktiskt inte har en aning om hur det egentligen ligger till om man inte gått i personens skor själv. Man har ju faktiskt ofta aldrig ens sett personen utanför sin dataskärm på sitt lilla rum. Man vet inte om man ens skulle ha någonting att kritisera. Sedan, fine, personen kanske gjorde något "fel". Men är det inte helt underbart att denna person bjuder på det öppet, för att visa att alla gör fel. Ingen är perfekt, och hur kul är det om man ska låtsas det och tar bort den uppladdade bilden på sig själv om den inte var felfri. Ska anonyma personer kasta skit så fort det finns något att kritisera så är det inte så konstigt att man kanske väljer att inte publicera det, där det finns mänskliga bevis. Är det inte jättehärligt om någon bjuder på sig själv, visar alla sidor. Visar att; Det här är jag, från alla vinklar. Ska du kritisera någon annan, ta en titt på vad du själv gör. Du kanske inte får någon skit eftersom du håller inne på alla mindre lyckade resultat. Men hur kul är det att hoppsa runt och låtsas. "Jodå, jag är visst little miss perfect" (vilket du uppenbarligen inte är om du tydligt visar hur lågt ner du ligger som skickar iväg elaka kommentarer). 

När man blir medlem på en hemsida så brukar man ju behöva kryssa i att man har accepterat villkoren. Alla som använder sig med sociala medier på internet får ta sitt ansvar. Så är det. Annars har man inte här att göra.  

Mår man dåligt så finns det inget som stoppar en att rycka upp sig. Men det kommer bli väldigt svårt att finna glädje i sig om man förstärker det negativa, vilket man gör något enormt när man sprider detta vidare till andra.

Sedan finns det de som sänder iväg en snäll kommentar. Bara en sjukt gullig kommentar. Personen måste inte, de bara gör det. När man får den så blir man alldeles varm och på riktigt, jätteglad. STOR eloge till dessa personer.

Tummen upp. Jag niger och bockar. Ni bidrar till en trevligare värld för oss alla. Och hur är inte känslan av att man har gjort en annan människa glad och lycklig. Genom något så enkelt. Rätt häftigt va? Ska inte vi alla ta och börja göra såhär? Jag lovar, det kommer tillbaks till oss själva. 

 Ingen tolerans på elaka kommentarer. Det är allas uppgift att finna lycka själv - se inte till att dra ner alla andra. Ingen tolerans. Vi sätter ner foten. Stopp och belägg. Vi har alla vårat eget ansvar. Ta det. 

Kram Ellen! ( kidmans.blogg.se ) 

Ogillar:
1. Inga bilder, tycker det är otroligt tråkigt att kolla bloggar som inte har några bilder.

2. Ego/framhävande attityd, usch framhäva sitt ego får man göra någon annan stans men inte på bloggen.

3. Slarvigt skrivna texter och stavfel. Säger väl sig själv, ger ett taskigt och oproffsigt intryck.

Gillar:
1. Varierande inlägg. Blir roligare att läsa en blogg som inte bara innehåller "Idag gjorde jag det här".

2. Mycket bilder! Tycker det är roligare att läsa en blogg med mycket bilder, ger ett gladare och proffsigare intryck.

3. Välskrivna inlägg! Blir lättare och roligare att läsa ett inlägg som är skrivet på ett bra sätt.

Här kommer fem saker jag absolut inte tycker om att se på tävling.


1. Rida med nersläppt hår. Ser så otroligt slafsigt och ovårdat ut!

2.Tävla dressyr i fläta eller hästsvans. Usch, ser så fult och störande ut när flätan/tofsen guppar på ryggen!

3. Rida utan snokrem på aachen. Ser bara slarvigt ut, och så tycker jag hästens huvud ser konstigt ut på något sätt!

4. Västen innanför kavajen. Får rysningar, haha. Man ser klumpig ut och kavajen som kanske skulle framhävas ser bara konstig och ful ut!

5. Färgat schabrak i dressyr. Bara nej, det funkar inte! I dressyr ska det vara stilrent, vitt schabrak är ett måste!